KURS I MUSIKALISK GESTALTNING
BEATMAKING & BEATSHAKING
VAD & SYFTE?
Workshopen behandlar musikalisk gestaltning, musikteori och skapande genom digital musikproduktion med fokus på rytm och skapande av beats. Den syftar till att bredda perspektiv av musikalisk gestaltning genom att fördjupa förståelsen av rytm. Det finns ett parallelt fokus på att både intellektualisera och förkroppsliga kunskaperna. Rytmens teoretiska och praktiska delar sammankopplas och eleven får utforska hur rytm kan förstås på olika sätt. Rytm som kan höras, synas och kännas. Puls som begrepp och fenomen är centralt genom hela kursen.
VARFÖR?
Självständigt och demokratiskt
Min uppfattning är att digitala verktyg idag har en demokratiserande aspekt genom deras tillgänglighet både fysiskt och ekonomiskt. Denna kursen syftar till att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt med avseende att eleven ska uppnå en känsla av att äga sitt skapande. Detta genom att självständigt hantera det digitala verktyget och gestalta koncepten kopplade till rytmens beståndsdelar. Möjligheten att uttrycka sig, ha en röst och gestalta musik på ett personligt självständigt sätt demokratiserar och skapar valmöjligheter. Eleven får tillgång till teknik i form av mjukvara och kunskaper för skapande och produktion i Soundtrap och de utvalda delarna av DAW funktionerna. Vilket möjliggör fortsatt självständigt utövande och lärande även utanför skola eller kulturskola.
Rytm, rörelse, puls är centralt och meningsskapande
Puls är för mig hjärtat i musiken och fyller i min förståelse en nyckelfunktion för att kunna samspela med andra i musikaliska sammanhang.
"I musikaliska sammanhang är rytm och puls centrala semiotiska resurser för meningsskapande, inte minst när det handlar om lärande." (Falthin, Mars. 2020)
Vid Skolinspektionens granskning 2019, av musikämnet lyftes dessa punkter fram:
• Digitala verktyg kan bidra mer till musikskapande och främja kreativitet
• Musikskapande görs inte alltid på sätt som främjar utveckling av kreativitet.
• Improvisation och musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras ingår inte alltid i undervisningen. (Skolinspektionens 2019)
Dessa punkter belyser behov som finns i dagens musikundervisning. Specifikt gällande kreativitet, digitala verktygens möjligheter och att kombinera olika uttrycksformer i musikalisk gestaltning.
En bredare förståelse för musikalisk gestaltning
"Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik." (Skolverket 2022)
Musikalisk gestaltning är ett begrepp som används både inom musik, rytmik och dansundervisning. Min erfarenhet är att dessa ämnen oftast skiljs åt, något som jag ser är av västerländska kulturella drag och traditioner. Något som kanske borde utmanas?
Min personliga uppfattning är att dans i skolan hör mer hemma i musikämnet (musikalisk gestaltning) än i idrottsämnet. Jag skulle önska att dans och musik blev en enhetlig praktik, allt under begreppet musikalisk gestaltning. Min uppfattning är att det är mer inkluderande och breddar elevernas möjligheter till deltagande i musikaliska sammanhang.
HUR?
Ramfaktorer: Med utgånspunkt i Hanken och Johansen (2021) beskrivning av ramfaktorer som ett samlingsbegrepp för saker som kan påverka det pedagogiska arbetet. Med hänsyn till ramfaktorerna har metodval och upplägg justerats.
* Grupp: Årskurs 7-9
• fysiska ramar, det behövs plats där man kan röra på sig för den kroppsliga gestaltning delen, De jobbar mest i det digitala rummet med ipads eller laptop. Dessa rum är mobila så de kan röra sig i på olika ytor.
• tidsramar undervisningstid, elevens disponibla tid: 4 lektioner á 1 timme.
• tillgång av läromedel, noter, instrumenttillgång: De får tillgång till soundtrapkonton och en powerpoint. Dessa kan de nå och använda även på sin fritid.
• organisatoriska ramar, gruppstorlek: 20-30 elever , arbetstid: 60 min
• formella ramar, skrivna förväntningar på musikundervisningen, Läroplan musik
* ekonomiska ramar: Licens ett år soundtrap 50 plats 339 euros. Alt. begränsade gratiskonton ingen kostnad.
Elevernas tidigare kunskaper: Eleverna har god datavana.
Upplägg & metod
Daw-programmets visuella aspekt utnyttjas för att synliggöra musikteorin och exponera rytmens olika beståndsdelar via trummaskinens layout, midi mönster, olika tidslinjefunktioner, takt m.m.
I den förkroppsligande gestaltningsdelen ges möjligheten att uttrycka rytmen på ett enkelt och valbart sätt, eftersom att rörelse till musik kan generellt vara ovant för många elever, kan upplevas prestigefyllt och utelämnande. De får därav välja mellan att gestalta: antingen visuellt via dans (kropp), alternativt mer auditivt via bodypercussion eller percussiv vokalisering (röst).
Under kursen används tre olika undervisningsformer som Hanken och Johansen (2021) kallar för förmedlande undervisning, upptäckande undervisning och utforskande undervisning. Jag har låtit de olika delmoments syfte och tidsaspekt fått bestämma vilken form som passar. Desto längre in i arbetet läggs mer och mer fokus på upptäckande och utforskande undervisning eftersom jag valt att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt och att eleven ska jobba självständigt och drivas av egna initiativ.
Översikts planering-upplägg: Nedan finns en kortfattad beskrivning av upplägget.
3 kategorier - rytmens beståndsdelar. Varje delmoment utgår ifrån ett tema innehållande olika beståndsdelar/koncept
Del 1: Puls & tempon.
Del 2: Specifika taktslag, rytmisera
Del 3: Groove , synkoper & swing (ev. addera Basgång )
4: Sätt ihop helhet & presentera kompositionen
● Eleverna delas in i smågrupper med 3-4 personer i varje
● varje del har en A & B del. En musikkomposition (A) som följs upp av en kroppslig gestaltnings del (B).
Varje grupp dokumenterar processen och skapar en längre komposition innehållande varje del (1,2,3) genom att förlänga tidigare loopar i och bygga på med 4 takter i nästa del.
Soundtraps trummaskin Beatmaker används som grundverktyg.
Processen börjar med förmedlande undervisning med en helhetspresentation, Där eleven får en översikt över helheten. Därefter så har varje moment en kortare introduktion i form av förmedlande undervisning från lärare. Powerpoint materialet fungerar sedan som ett stöd material i ett självständigt arbete med i stor del upptäckande och utforskande, men alltid med stöd från lärare för frågor och hjälp. I powerpointen finns reminders, tutorials m.m är till för att eleven ska kunna arbeta självständigt och även ha möjlighet att fortsätta utforska hemma om så önskar.
REFERENSER:
Hanken Ingrid Maria, Johansen Geir 3. utgåva : Oslo : Cappelen Damm : 2021
Falthin, Mars. 2020 perspektiv på musikpedagogiska praktiker Kungliga musikhögskolan Stockholm DOI: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1434446/FULLTEXT01.pdf
Musikundervisning i grundskolan årskurs 7-9 (2019) Skolinspektionen. ( 13 mars 2019) www.skolinspektionen.se URL https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2019/musikundervisning/
Skolverket (2022) Kursplan Musik grundskolan , Skolverket (2022). https://www.skolverket.se/ URL: https://www.skolverket.se/download/18.37d3246617bea4cb5c73e9/1632146949629/Musik_grundskolan.pdf
I min konstnärliga och pedagogiska praktik i dans står musik och musikalisk interpretation alltid i centrum. Mitt fokus ligger främst på percussiva dans- och musikgenren. Mitt mål är att förena dans och musik i undervisningssammanhang. Jag ser stora möjligheter att närma mig detta mål genom att använda olika digitala verktyg.